Projekt STHLM s.6

Slänger upp en till sida när jag ändå är igång. Lägg märke till den haltande tidslinjen i korsklippningen av denna scen. Samt att jag, i näst sista rutan, har försökt retuschera flickvännens ansikte med silverpenna i tron att silvret skulle reflektera ljus och framstå som vitt i kopieringen. Funkade väl sådär kan man säga....

Projekt STHLM s.5

Figurerna i partyrutorna 2 och 4 är kalkerade från foton i tidningar, och grälet mellan Håkan och hans flickvän är ordlöst eftersom jag inte kunde föreställa mig hur ett sånt gräl skulle låta. samt för att jag tyckte att det var coolt. Konceptet med pratbubblor med dialog-fragment är skamlöst snott rakt av från En liten död. Sen undrar man ju hur deras fönster i sista rutan verkligen är konstruerat...

Avskalad åttiotalism eller knallhårt toppraffel...

Vad väljer du?

Projekt STHLM s.4

Knas i kvadrat med 90-talets nöjesmoguler. Stora bröst och folk som snortar kokain i bakgrunden (eller snarare "off camera"!). Det är folklivssklidring på hög nivå detta.

I torsdags kollade jag och den andre bibliotekarien på Gästrike-Hälsinge Nation upp kursboksbeståndet inför den nya terminen. Det är meningen att man ska kunna låna kurslitteratur inom ämnena historia, idé- & lärdomshistoria och ekonomisk historia hos oss. Ekonomisk historias kursupplägg är numera omgjort och valfrihetsfixerat ut i fingerspetarna. Kvinnanpå ek.hist.-institutionen jag klargjorde saken med skyllde på "Bologna-processen". Klassiker. Sen hade vi även en dansk utbytesstudent som hade registrerat sig hos GH-bibblan under två olika namn (samma förnamn och födelsenummer) och hade ett gäng böcker som var typ ett halvår försenade. Rena Bourne identity-köret.

Lloyd Alexander 1924 - 2007

Enligt uppgift så dog han den sjuttonde maj i år. Jag är en smula grinig över att jag upptäckte det först igår men i alla fall. Den lätt Margaret Thatcher-esque:a svenskläraren jag hade på mellanstadiet hade tvivelsutan en av sina ljusa stunder när hon rekommenderade Llyrs slott ur Murgårdsskolans skolbibblas bestånd, komplett med hiskeligt tecknat omslag.

Alexanders barnfantasy om Taran vandraren var mina absoluta favoritböcker som unge (tillsammans med ärvda Tvillingdeckarna från femtitalet), och så var det ju så kongenialt att han hette Lloyd när hans böcker byggde på walesisk mytologi! C.S Lewis intresserade mig föga och fuck a bunch of Harry Potter; jag häller ut en forty i efterskott.




För övrigt så vet jag inte om jag pallar fortsätta att lägga upp dessa enorma seriesidor från mitt förflutna. Så kul är det ju inte och gensvaret har väl inte varit Beatlemania-artat. Ivickefall så ska jag krympa ner sidorna till en lite mer hanterbar storlek, för vem vinner något på en stelt tecknad gnällseriesida stor nog att tjänstgöra som skärmsläckare åt en 50 tums plasmaskärm?

Har för övrigt börjat min första allvarligt menade session med ett konsolrollspel. Persona 3, en kongenial kombo av gymnasiesimulator och JVVF:ig korridorkravlare. Jäkligt underhållande.

Projekt STHLM s.3

Det man kan säga om den här sidan är väl att det berättartekniska knepet att markera klipp mellan två parallellhandlingar medelst ett extra tjockt mellanrum mellan rutorna är snodd från den spanska eller italienska äventyrsserien "Nan-Hai" som gick i Magnum i tidernas morgon. Samt att min skildring av en förfest hos Stockholms absoluta toppskikt av glitterati påminner påfallande mycket om de småsura folköl-och-hemgjort-vin-orgier jag bevistade i Sandviken vid den här tiden.